söndag 28 maj 2017

Inspirationsträdgårdarna

Så var man hemma igen efter några intensiva dygn i London, med huvudet fullt av intryck och kameran full av bilder. Chelsea Flower Show 2017 var onekligen en upplevelse utöver det vanliga, och det makalöst somriga vädret i Storbritannien gjorde inte resan sämre. Nu sitter jag som bäst och grunnar på var jag ska börja någonstans. Jag utfärdar en varning redan nu att det nog kan bli tröttsamt många inlägg från Chelsea framöver...


Utställningsområdet i sig är en upplevelse: Royal Chelsea Hospital med omgivande grandiosa gräsmattor och grönskande parkområde. De gamla sjukhusbyggnaderna är idag ett äldreboende för cirka 300 äldre herrar som alla är veteraner från andra världskriget. Flera av dem vandrade runt i värmen i sina röda paraduniformer och utgjorde onekligen ett extra intressant inslag att titta på.


Utställningen var gigantisk. I det lummiga parkområdet fanns det flera mindre inspirationsträdgårdar; s.k. artisan gardens. På det öppna området framför själva sjukhuset stod en gigantisk tältpaviljong uppställd, där det visades blommor, blommor och blommor. Runt paviljongen fanns de lite mer påkostade visningsträdgårdarna. Överallt fanns också mat- och förfriskningstält, samt försäljare av olika grejer med trädgårdsanknytning. Gissa om det kryllade av folk?


Jag gillade nog faktiskt artisan-trädgårdarna ute i parken allra bäst. Den här drömmiga vilstolen stod i The Poetry Lover's Garden. Så ljuvligt att sitta där under det gröna "taket" och läsa!


Här fanns också en flört med vikingahistoria, i form av Broadland Boatbuilder's Garden. Jag gillar pålarna som håller upp själva "kajkanten" jättemycket. Om vi gör en damm någon gång skulle jag vilja ha sådana som håller upp en liten brygga.


The CWGC Centenary Garden byggdes för att fira 100-årsjubiléet av en organisation som sköter soldatgravar i mer än 150 länder. Portalen in i trädgården var en kopia av en bronskrans som finns på en soldatkyrkogård i Belgien, och utanför bild stod två stensoldater på vakt. 


Spegeleffekten inne i själva trädgården var lite magisk, på något sätt. Som en spegling av människor från det förflutna, fast det egentligen var oss själva vi såg. 


The Seedlip Garden hade en härlig färgskala i gult, orange och koppar. Seedlip är ett företag som producerar alkoholfri "sprit" enligt recept från 1600-talet, genom destillering i just kopparrör.


The World Horse Welfare Garden tillägnades en organisation som arbetar med att hjälpa vanvårdade hästar, och i trädgården stod minsann just en häst som var tillverkad av rostiga hästskor. Man behöver ju inte direkt vara hästmänniska för att tycka att den var ganska fin!


Hästen hade just blivit befriad från det mörka gamla stallet på bilden, och stod nu ute på en öppen ljus äng och betade. Mycket symboliskt, indeed. Trädgården i övrigt var befriande vildvuxen och påminde mig nästan om mitt moras här hemma, hihi!


The Viking Cruises Garden of Inspiration var inspirerad av Antoni Gaudis verk i Barcelona. Här återfanns medelhavsväxter, succulenter, dadel- och citrusträd. Jag tyckte mosaiken var riktigt härlig!



Det fanns ett par till sådana här artisan-trädgårdar, men jag avrundar dagens inägg med att bjuda på den som jag tyckte mest om av alla: Gosho No Niwa: No Wall, No War. 


En japansk trädgård som både hade en fantastiskt ärggrönt glashus, japanska lönnar i olika färger, vatten med vattenfall och ljuvligt blommande iris.


Och mossiga stenar, så där som jag gillar! Det här är helt olikt från min egen trädgårdsstil, men helt makalöst vackert. Jag kanske måste börja om från början här hemma, hihi!


Jaha, det var 14 bilder av en sisådär 500. Jag ska försöka sortera upp de bästa i olika teman och bjuda er på fler inlägg framöver, om ni inte tröttnar. Jag ska också berätta lite mer om hur vi planerade den här resan och lista några bra tips, om någon är sugen på att åka på Chelsea Garden Show nästa år. För min egen del kan det nog absolut komma att bli fler besök i framtiden.

onsdag 24 maj 2017

Lite bloggpaus

Nu kanske det blir lite bloggpaus ett par dagar framöver, eftersom jag drar till London imorgon och inte vet om det blir tillfälle att hänga så mycket här i cyberspace. Det blir en intensiv resa, med resdag imorgon, Chelsea Garden Show på fredag och hemresa igen på lördag kväll. Kameran är packad, så förhoppningsvis har jag lite roliga bilder att visa när jag kommer hem.


Det har varit lite dramatik runt mina flygresor de senaste åren, med flygstrejk in i det sista när vi skulle till New York för två år sedan och sen det hemska bombattentatet i Bryssel förra året, när vi blev omdirigerade genom halva Europa för att komma till Madrid. Och nu är ju läget som bekant "critical" i Storbritannien, så vi får väl se hur det går att resa dit imorgon. Förhoppningsvis funkar allt som det ska. See you later folks!

tisdag 23 maj 2017

Att leva

I väntan på att dagen ska svalna strosar jag runt barfota i min trädgård och gör absolut ingenting mer än att känna gräset mellan tårna och prata med grannens gula katt. Snart är det dags att dra fram vattenslangen och gå min vanliga runda. Det är som meditation, ett mönster, ett mantra. Så rogivande, så energigivande, så ljuvligt! Kan livet inte alltid vara så här?


Annars har nyheterna från Manchester lagt sordin på dagen. Finns det ingen ände på grymhet och galenskap? Om två dagar trampar jag själv brittisk mark och kommer alldeles säkert att röra mig på platser med stora folkmassor, men jag vägrar låta ondskan så frön av oro och rädsla i min hjärna och få mig att avstå från saker jag vill göra, få mig att avstå från saker jag vill uppleva, få mig att avstå från att LEVA. Då har ju ondskan vunnit, och det kan vi inte tillåta. Aldrig någonsin!

måndag 22 maj 2017

Fröken Kirskål

Är du lättskrämd eller en extrem trädgårdspedant, så kan du hoppa över det här inlägget. Här kommer nämligen den oredigerade sanningen om mitt KIRSKÅLHAV nere i moraset!


För att bli av med eländet skulle man behöva ta hit en grävskopa och gräva bort minst en meter av jordskiktet, men jag GILLAR faktiskt vår härliga vildmark och tycker att den faktiskt tillför en speciell känsla till resten av trädgården. "If you can't get rid of it - work with it" är parollen som gäller här nere. Jag klipper gångar med gräsklipparen och tänker att jag är rik som ett troll. För hur mycket var det inte kirskålen kostade per kilo i grönsaksdisken förra året?  Och säga vad man vill, men bättre marktäckare får man leta efter, hihi!


Framför de röda stolarna (som mest bara står där för att skapa ett blickfång längst nere i hörnan) kommer den framtida bastustugan att stå. Jag tänker att det blir lite enklare att planera den här delen av tomten när man har något att utgå ifrån. 


Till höger på bilden här nedanför växer det upp en åker av gullris varje sommar. Mängden gör det riktigt vackert. Jag brukar låtsas att det är ett rapsfält när jag står på den grusade "landningsbanan" nedanför baksidan av växthuset och tittar ut över ägorna.


Så nästa gång jag visar en närbild på någon fin rabatt eller ett tjusigt trädgårdsstilleben, så vet ni hur sanningen ser ut. Fröken Kirskål är mitt riktiga namn, hihi!

söndag 21 maj 2017

Både det ena och det andra

Efter frukost tänkte jag att det kunde vara trevligt med en liten söndagsutflykt till Solhaga Garden. Det visade sig att hela nordöstra Skåne hade tänkt precis samma sak, för jisses vad folk det var där. Jag överlevde trängseln och klämde också in ett stopp vid Blomsterlandet, när jag ändå var i farten. Naturligtvis kunde jag inte motstå att handla med mig både det ena och det andra hem, från båda ställena. Ska vi ta en liten titt och se vad det blev?


Jag är ju otroligt lättflörtad när det gäller vackra blommor, så det blev både stäppsalvia, rosenskära och en liten ros. Krukrosen har blommor i en nyans av härligt gyllene korall, vilket är en färg jag normalt sett inte har brukat gilla, men nu gör jag minsann det! Det var nog förra veckans korallfärgade pionbukett som fick mig att tänka om...


Stäppsalviaplantorna är jättestora. Jag planterade dem i mina reafyndade fuskgjutjärnskrukor, som jag visade i ett inlägg tidigare i vår. Maffigt! Jag ÄLSKAR salvia av alla de slag. Rosenskära är i och för sig ganska lätt att fröså själv, men vill man ha blommor på en gång (som jag) får man satsa på en färdig planta. Både vackert och somrigt!


Några pelargoner lyckades jag inte övervintra i år. I ärlighetens namn försökte jag inte ens, eftersom jag har tröttnat på att det tar halva sommaren innan de blommar. Idag köpte jag nya, helt enkelt. Någon form av hängpelargon tror jag det blev. Eller heter det kaskadpelargon? Jag gillar iallafall det lite vilda intrycket, och gillar färgen på både bladen och blommorna. Den gröna krukan är ett loppisfynd.


Målet med hela utflykten var egentligen att skaffa krukor till tomatplantorna i växthuset. Förra sommaren hade jag tomater i en massa udda terracottakrukor, men de var lite för små och dessutom suger lerkrukor åt sig vatten från jorden. Jag tänkte att det nog är smartare med plastkrukor, men de är ju så himla fula. Idag hittade jag iallafall en stor variant i något plastmaterial som ser ut som rostigt gjutjärn utvändigt. De var faktiskt riktigt snygga. Jag borrade dräneringshål i bottnen när jag kom hem, och nu står mina körsbärstomater på rad i växthuset. Det kan nog bli bra, det där. 


Blomkrukorna ska nog ut på lite olika ställen framöver i sommar, men tills vidare gillar jag masseffekten när alla står på samma ställe, uppradade utanför växthuset. Jag tänker att det är smidigt att bara kunna lyfta in dem om nätterna, åtminstone tills vi är inne i juni.


Jag spontanköpte ett litet prydnadskörsbärsträd också, men det fastnade inte på bild idag. Det har iallafall också hamnat nere i köksträdgården. More is more är definitivt parollen där nere!

lördag 20 maj 2017

Tiggda stubbar

På årets hittills varmaste dag körde maken och jag rundor till soptippen. Det var svettigt kan jag lova, men nu är vi befriade från både rishögar, sunkiga säckar med trädgårdsavfall och diverse annan bråte som vi hade samlat ihop i ladan. Så skönt! Men min vana trogen kom vi inte hem med tomt släp från tippen... Den här gången tiggde jag till mig några uppsågade stamstumpar, som jag tänkte kunde bli fina i rabatten. Ni vet den där planen med att skapa ett engelskt stumpery, hihi!


När jag kom hem slängde jag dem (fyra stycken sammanlagt) lite nonchalant i rabatten vid snäckdammen, där det redan växer upp passande växter som bräken och funkia. Sedan tidigare i veckan finns här även den tiggda stubben från grannarna i norr. 


Ja, något engelskt stumpery vet jag ju inte om det blev precis. Mer en märklig installation á la Fröken Grön, tror jag. Vi får väl se hur det blir när perennerna kommer upp lite mer. Annars har jag ju iallafall ordnat några extra vedträn till höstens brasor, hihi!

fredag 19 maj 2017

Iskallt

När är en iskall julmust som allra godast? Jo, när termometern på solsidan visar på 32 grader, och när man har päftat runt på en varm arbetsplats hela dagen och äntligen får sätta sig i skuggan i trädgården. Att den ena mataffären i byn dessutom har börjat sälja slush bådar ju för en allmänt god sommar.


Än varmare lär det bli imorgon, och då har maken och jag bokat ett släp för att kunna köra rundor till tippen. Där hade vi otur när vi tänkte... Well, well,  vi kan ju alltid stanna till vid mataffären och köpa mer slush. Och tre nya flaskor julmust för 10 kronor!